måndag 19 december 2011

Lidelsen och passionen


Upphängd på ett satanskors
Mellan dina läppar en klibbig fors
Du njuter i fulla drag
Av mina hårda slag

Ett glödgat spett
Upp i din köttrosett
Höga skrik genom huset går
Du mitt rädda lilla får
Låt mig trösta dig mitt kära lamm
Du behöver ej känna någon skamm

Detta är den enda vägen vi kan gå
För att vi någonsin ska kunna bestå
Tillsammans i lidandets hårda band
Tar vi oss till ruinens rand

Återuppstår rena och fria
Nu har såret slutat att klia
Min älskade lilla blomma
Nu känner vi oss så fromma

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar